Om jag redan i morse hade vetat hur den här dagen skulle utvecklas hade jag legat kvar i sängen. Höga berg och fruktat djupa dalar. Nu svävar jag nånstans mittemellan och är varken glad, ledsen, sur, arg, lycklig eller något annat. Jag är ingenting. Jag befinner mig i en gråzon. Där den rådande känslomässiga statusen är rätt blank och där jag nog mest bara är trött. Det är nog det. Därav dagen.

För övrigt har jag kommit på ett vinnande koncept för hur jag mitt svall ska tas hand om. Det är lockigt och fint och härligt. Inte frissigt och fult och hästmansliknande. Flott. Det är jag glad över. Ha! Så jag går och lägger mig med en gokänsla ändå! Jag ska leka Rapunzel med mitt lockiga hår. Utan den elaka tanten och bara med prinsen i sagan.